Fam Ryskåsen

Igår begav jag och Gunde oss ut på en cykeltur med livet som insats :-) Jag på en cykel triggar Gunde något så in i vassen, han sprang cykelturen och små skrek hela tiden. Mitt på färden innan en nedförsbacke så stannade jag och ledde cykeln så Gunde kunde rasta av sig. Vill inte gärna cykla ner för backar utan passar på att gå så att de hinner rasta sig. Gunde lämnade knappt min vänstra sida, gick nästan i fotposition fast jag manade på honom att gå & kissa, 2 snabba pink blev det, "gisses" trodde inte mina ögon!!

Förövrigt är Gunde väldigt lydig och jag har honom nästan alltid lös men när jag cyklar så måste jag ha honom kopplad annars springer han på tvärsen framför cykeln och vallar ömsom att han vill bita i däcket.

På hemvägen kunde jag cykla så pass fort att jag fick upp honom i galopp och det kändes något så där tryggt så att jag skulle kunna sitta kvar på cykeln. Mycke till rastningen blev det inte under turen så jag var tvungen att ställa cykeln längs vägen och gå med Gunde in i skogen. Men vad tror ni Gunde gör först, springer och ställer sig vid cykeln som en byfåne *asg* så jag fick kalla på honom DÅ först när vi har gått en bit in i skogen så kan han sätta sig och bajsa SUCK!

Det får väl helt enkelt bli så att jag cyklar med honom var och varannan dag så att han vänjer sig. Annars tycker jag att bad är en utomordentligt bra motion och det gör vi nästan dagligen så här års.

Må så gott alla glada!

Tjingeling,

Ullis

Ps. Prinsen Grimm däremot springer som en liten ängel bredvid cykeln och han kan jag ha lös utan problem Ds.