Mycke meck...
Jag har även tränat något enstaka moment på promenaderna för att försöka få allting på plats.
Fredagen avslutades med att vi bastade, ÅHHH SÅ HÄRLIGT!! Vi har en jätte fin bastu på tomten men den har inte använts sen innan jag blev gravid alltså inte på 3-4 år och det är verkligen skam. Bastun har istället fått agera förråd och det har inte varit några problem att få den fylld MEN nu är den rensad och Jennifer bastade i den för första gången vilket var en succé. Inköpt till bastun är en STOR BALJA som vi fyllde med vatten och Jennifer for upp och ner i baljan och tyckte det var stört kul att stänka vatten på både oss och aggregatet. Den som kroknade först var Stefan den tunnisen *asg*
Status med Grimm så som vi ser det är att allt verkar gå i rätt riktining, såret är läkt fint, han går bra på benet, kan dock inte trava så bra när han försöker en kort bit. Han är otroligt pigg och vi behöver göra små aktiveringsövningar med honom och tänkte på godisupplet på gräsmattan för matglad är han. Vill inte att han ska lägga på sig nått extra så om det blir mycket godisupplet blir det helt enkelt mindre mat.
Med Gunde är allt bra, han har nu funnit sig vid att vara mer ute med oss nu när Grimm behöver vara instängd och kan ligg still och inte fara runt så dant. Det blir lätt rörigt när Jennifer far runt och Gunde gör lika så, utgången är att Gunde puttar Jennifer så det blir tårar och tandagnisslan. Härom dan var de så söta och lekte tittut runt vår köksö, de fick hålla på under uppsyn av oss men sen började Gunde smyga lite väl och då bröt vi så han inte blir för bufflig.
Annars rusar bara dagarna på och kvällarna är inte så lugna just nu för Jennifer har kommit in i en period när hon inte vill sova. När vi trott hon somnat för det blivit tyst och kikar in i rummet så satt hon helt naken i sängen och allt var nedkastat på golvet (nappar, täcke, nallar, kuddar etc), kissat hade hon gjort på både kudde och i sängen. Det var bara att ställa sig och byta lakan som tur är har vi ett jätte bra madrassskydd så madrassen klarade sig. Brukar vid dessa tillfällen (vilket blir ganska ofta) säga till min underbara man "Sjung och va gla"
Vi har även ambitionen att måla om i hallen men inte kommit längre att allt är inköpt men arbetskraften har inte infunnit sig än *ler*. Väggarna i hallen är i stort behov av att målas om, färgen är med högre glans så de går att torka men inte hur många gånger som helst för det ska hålla sig snyggt. Det vi har gjort är att rensa i en av garderoberna och även i luckorna på loftet, tror vi var hamstrar i våra tidigare liv *asg*.
Nu gör jag natt för idag och ska krypa ner i sängen bredvid min älskade man.
Vill med det avsluta ett bra citat som jag hörde på radion imorse från en äldre herre när de talade om hur man mår etc, för vi alla har ju våra bördor att bära:
"Det är inte vad man har - utan hur man tar det"
Tjingeling,
Ullis
Julhelgen
Grimm har återhämtat sig bra och såret är nu nästan helt läkt efter inflammationen. Det värsta nu är att han börjar bli FÖR pigg för sitt eget bästa. Drar när vi är ute och går (har sele på sig) och ska promt nosa nere i alla diken, vill hoppa och studsa när han får mat *hjälp* det är ett himla sjå att hålla han lugn, understimulerad som han är. Han har även tagit på sig rollen som "polis" ute, håller koll på allt och alla. Normalt är Grimm en cool kille och väldigt social och glad, nu är han på sin vakt och ser och hör det mesta och muttrar. Tänk vilka oönskade egenskaper de tar fram när de är understimulerade våra kära 4-benta vänner.
Gunde och jag tränade uppletande i helgen och Jennifer "hjälpte" mig, hon fick i uppdrag att lägga ut en föremål och tog det på största allvar, sen var det inte lika kul att hjälpa mamma och valla utan det blev både tårar och tandagnisslan tills vi var klara. Det jag har lärt mig som mamma är att för det mesta behålla mitt lugn och det är jag även skyldig Gunde som väntar med STOR uppmärksamhet på jobbet han ska utföra. Föremålen jag använde, 6 st var nya för Gunde, jag tog inte i dem utan droppade dem direkt ur påsen, bytte till mig de sist vi tränade. Gunde skötte sig utmärkt fast jag hade hjälp att Jennifer som med hög och klar stämma kommenderade "LETA" lite titt som tätt *asg*. Ett föremål hade Gunde svårt med och det var av modellen spändband, han letade och letade tills han med min hjälp hittade det och då var det party party.
Nu hör jag hur Stefan muttrar när han har fått hela ansvaret för klappinslagningen,. Jag tycker det är kul att slå in dem så nu tackar jag för mig och önskar Er alla en riktigt GOD JUL!
Ullis
Träning i varmgarage
Igår onsdag träffades Carina, Lotta och jag, vi tränade i ett varmgarage som Carina via kontakter fått tillstånd att vara i, toppen bra Carina!!. Störning var det i mängder av skateboard åkare som även de har tillstånd att vara där. Kan säga att det verkligen var nyttig träning även för farbror Gunde som är senior i gänget, Ace blev intresserad av rören i taket och Hector tyckte inte om skateboards åkarnas oväsen, det ekade som sjutton. Trots allt detta så gick träningen bra och de koncentrerade sig och även vi, så duktiga allihop *ler*.
Carina och Ace var först ut med "sakta träning" för kommande framåtsändande, det är drag under galoscherna på denna grabb så det övades fram och tillbaka. Carina ska börja utöka avståndet dem emellan så det blir på de ultimata 15 meter. Sen var det dags för positionsträning, det gick också bra när Carina hittade känslan i gången då följde Ace jätte fint med i rätt position. Carina jobbade även lugnt och bestämt med Ace och då kommer inte pipet lika lätt, han vill inget annat än samarbeta med sin matte, det är kärlek *ler*.
Sen var det dags för Gundes och min tur, kan säga till Er som inte kört elitlydnaden att det är ett himla sjå med alla delar. Gunde var taggad och har då lite problem att hålla alla tassar i backen och vara helt tyst. Vi började med språngmarscher med halter, vi fick beröm för våra halter vilket värmde. Stegförflyttningarna och vändingarna har blivit mkt bättre tack vare tips från min älskade make, Carina och Lotta gav mig feedback där med. Jag valde sen sändande till ruta, Carina och Lotta var goda hjälper med både konor och kommenderingar. Är nöjd med hur Gunde jobbade och körde även ett par kompletta. Sen var det dags för apporteringsdirigering och Gunde gjorde de första skicken jätte bra för att i mitten få tilt men den löste jag upp och han avslutade genom att göra några skick riktigt bra. Ett nytt moment var vittringsapporteringen där Carina tog i apporterna, de som låg jämte min och då fick han lite problem på första skickat, 2:a skicket valde han rätt apport men det tog ett tag och det var inte med någon säkerhet fast det är bara att öva på.
Lotta och Hector tränade fritt följ och det såg trevligt ut även fast han tappade lite när skateboard åkarna förde som mest oväsen men han vande sig med det med. Sen fick Lotta torrgå i mängder för att få in sina halter, jag och Carina gav feedback som hjälpte Lotta att hitta flytet. Hector är en cool kille, när Lotta torrgick så låg han lugnt och väntade avslappnat på att hon skulle bli klar, han t o m la ner huvudet med en liten suck *ler*. De tränade även sändande till ruta med full karutta från tips som Lotta fått på sin kurs. Vi pratade även om Hectors vilja att äga & flisa spårapporterna, ägandet har Lotta fått bort i andra sammanhang så jag tyckte hon skulle jobba på samma sätt med spårapporterna.
Inte klokt vad tiden rusar iväg, jag var inte hemma förrän straxt innan kl 23 och det tog ett tag innan jag hann varva ner och kunde gå och lägga mig. Kvällens träning var mycket givande och det är så himla kul att träna hund, tack tjejer för all hjälp och trevligt umgänge!
Tjingeling,
Ullis
Helgen som passerat *uppdaterat m bilder*
I fredags tog jag en semesterdag för att hinna med allt jag skulle. Hann hämta Chryslern på verkstaden innan stängning, felet var en ABS givare och kalaset kostade 3.500:- *cry*. Sen var det i full fart till lucia firande på dagis, mamma och Ingemar kom och tittade tillsammans med mig och sen följde Jennifer med dem hem för jag och min syster dotter Nathalie skulle gå på IDOL finalen i Globen. Nathalie hade fått biljetten i födelsedagspresent av oss, innan IDOL åt vi middag och Nathalie fick lite nya kläder. Vilken upplevelse och stämning vi hade i Globen, det var helt klart sevärt tyckte vi båda.
Några av IDOL deltagarna
Översikt i Globen
Lördagen bara swichade förbi, Nathalie sa "Oj va tiden går fort när man är med dig Ullis" och när Stefan fick höra det nickade han instämmande. Stefan fyllde år i lördags men han jobbade som sagt hela helgen så presenterna hade jag lagt fram kvällen innan vi la oss och det låg ett gulligt tack brev till mig på morgonen *love*. När Stefan kom på kvällen sjöng Jennifer och jag sjöng "ja må han leva" som hon kan hela texten på, så gulligt. När Jennifer lagt sig fick Stefan sin favorit tårta, han och Nathalie åt tills magarna stod ut i alla hörn *ler*, själv är jag inte lika förtjust i denna tårta. Vi gick och la oss redan vid 22-tiden jätte trötta alla 3, Nathalie sov i en extra säng i vårt sovrum, natten innan sov hon i Jennifers säng vilken hon gillade skarpt. Stefan bemästrade sitt snarkande så vi kunde sova gott *ler*.
Söndagsmorgon var stillsam och Jennifer stämma klingade med jämna mellanrum "Nathalie" vilket gjorde att jag fick lite mer tid *skönt*. Vi tog tillsammans en långpromenad med Gunde och måste säga att han är fantastisk och sprang jätte fint med Jennifer och Nathalie, riktigt mjukt, han som kan var som en ångvält. Eftersom Grimm får vara mycket i stillhet hemma i hundrummet så har Gunde varit med oss mycket mera och måste säga att det har blivit jätte positivt mellan han och Jennifer, det lyser värme den emellan, självklart har vi fortfarande en vakande öga, barn är barn och hundar är djur!
När Nathalie åkt hem sov Jennifer middag och jag stökade i köket efter lunch innan jag själv la mig på soffan för en powernap SÅ SKÖNT! När jag vaknade öppnade jag dörren till Jennifers rum så hon skulle vakna till så ringde telefonen och vi blev inbjuda på smörgåstårta hos Anna och Tomas så trevligt, Jennifer lös upp när hon fick reda på att hon skulle få träffa Juna. Kvällen avslutade för Jennifers del med bad och sen bus när pappa hade kommit hem.
Morgonens träningspass på morgonpromenaden med Gunde bestod av fritt följ med sprangmarsch i vinklar och halter samt stegförflyttningar och vändningar på stället, apporteringsdirigering, komplett till kon och med 3 apportbockar, han är inte helt klockren när det gäller vänster och höger däremot väljer han inte mitten vilket är toppen! Gunde har förmåga att tänka själv och tro vilket gör att jag hela tiden måste variera träningen kan inte göra samma sak flera gånger. Inkallande m ställande och läggande, gick riktigt bra!! Avslutade dock med en rak inkallning. Lättmetall apporteringen fungerar nu jätte bra. Tiden gick som vanligt alldeles för fort så jag hann inte med något mer för idag.
Nu är det vår lill bil Clion som är på verkstan, glömde skriva i inlägget innan att den fick en 2:a på bilbesiktningen, ni trodde väl ingen annat *asg*, väntar på samtal från dem när det är dags att hämta den.
Bye bye,
Ullis
Sju sorger och åtta bedrövelser
Min operation gick överlag bra, bedövningen tog inte över hela området så det kändes att hon skar, jag klagade varvat med att bita ihop. Sjuksköterskan missade att det rann blod över min rygg så läkaren fick påminna henne flera gånger och hur kul är det att höra när man ligger under en skalpell. Min läkare var övertygad om att de nu fått bort allt av hudförändringarna men för säkerhetsskull skickades det in för analys. 5 stygn blev det denna gång som jag får dras med och de ska tas bort innan jul och det känns bra för vi tänkte basta under jul och nyår med Jennifer för första gången och ser fram mot denna avkoppling. Vår fina bastu har fått agera förråd men det håller vi på att rensa upp.
Igår gick vi upp tidigare än vi brukar för att åka till Strömsholm med Grimm för koll av såret som blivit infekterat, stygntagning samt röntgen. När vi lämnat Jennifer på dagis och i god tid styrde kosan mot Strömsholm så börjar broms- och handbroms varningslamporna att lysa vilket indikerar att inte bromsarna fungerar som de ska enligt manualen *NEJ*. Vi fortsatte köra en bit och så slockande lamporna VAJJERT fast den lyckan blev kortvarig för de börja lysa straxt efter igen *SUCK*. Efter samtal med bilverkstaden så beslöt vi att vända, vågar inte köra i 17 mil enkel resa med ett par bromsar som kan sluta att fungera. Stefan och jag tittade på varann och trodde inte våra ögon, bilar går sönder inge konstigt med det MEN VARFÖR JUST NU när vi är på väg till en viktig uppföljning av Grimm. Kunde väl ha hänt på vägen till jobbet eller nått istället men icke sa nicke "livet är fullt av prövningar". Ringde till Strömsholm och talade om att bilen pajjat och att vi åker hem och byter bil, de blev inte så överlyckliga utan skulle försöka hjälpa oss så gott det gick ändå när vi väl kom. Som tur är fast det är dyrt har vi 2 bilar, den andra är en såkallade tvålkopp, en liten Renault Clio. Väl hemma hade Stefan och jag ett teamwork, tog ur bilbarnstolen fällde ner baksätet i Clion och la in hundmadrasserna så Grimm skulle åka mjukt. Kvällen innan hade vi tagit oss ork att byta torkarbladen som var helt slut och fyllde på spolarvätska, vilken tur eftersom vädergudarna nu gav oss nederbörd av snöblandat regn. Kan säga att det såg lite komiskt ut när Stefan och Grimm åkte i väg i mini bilen och samtidigt kände jag mig orolig.
Stefan och Grimm fick vänta flera timmar på Strömsholm innan de fick komma in till en veterinär och då hade de tur för en av ortopederna hade fått återbud så den tiden fick de istället. Grimm sövdes och såret rengjordes, stygnen togs bort och leden röntgades. Leden såg fin ut och för det infekterade såret så fick Grimm stark antibiotika som kostade skjortan. Det infekterade såret gör att starten av rehabiliteringen försenas och det känns inte alls bra men det finns inget att göra annat än gilla läget. Stefan var mäkta stolt över Grimm som sköte sig exemplariskt båda bland andra hundar i väntrummet där de spenderade lång tid och hos veterinären. Antibiotikan kunde inte Stefan hämta ut på vägen hem, ville inte riskera att lämna Grimm själv i bilen så han fick möjlighet att slicka i såret. Han åkte hem och lämnade Grimm och körde tillbaka till apotektet, Grimm var pigg och glad när han kom hem och la sig till rätta i sin älskade biabädd.
Medans Stefan och Grimm var på Strömsholm var jag som en osalig ande hemma eftersom mobiltelefonerna inte fungerar inne på Strömsholm så fick jag inte veta hur allt gick. Stefan skickade ett sms och talade kort om att Grimm röntgades och att såret gjort rent men om allt var bra eller inte framkom inte *cry*. Det positiva med mig när jag är orolig är att jag får massor gjort, for runt som ett torrt skinn. 2 tvättmaskiner med tvätt vecks, dammsög, plockade ordning, gjorde rent bakom spisen, la upp stolsdynor på vinden, jobbade, åt lunch, diskade, valberedningsjobb för Östra Lo, hämtade jennifer på dagis, lagade middag SEN kom äntligen Stefan och Grimm hem!!
Som ett brev på posten kom sen min magkatarr, fick ligga dubbelvikt i soffan resten av kvällen för tabletten jag tog hjälpte inte. Katarren gick som tur är över när det var dags att gå och lägga sig så jag sov hyffsat.
Imorse fick vi väcka Jennifer tidigt igen för Chryslern skulle till verkstaden, hon var jätte trött stackars älskade liten och åt inte mkt till frukost *love*. Stefan åkte i förväg till verkstaden för de ville ha bilen en viss tid, jag lämnade Jennifer på dagis innan jag hämtade upp honom som hade gått mig en bit tillmötes. Dumt nog tänkte vi inte på att Gunde kunde följt med och fått en rejäl promenad utan han var hemma istället och gjorde Grimm sällskap.
Fick precis ett samtal från verkstaden och de har inte hittat vad som är fel utan behöver behålla bilen. För att få flyt hemma har vi nu bokad en hyrbil, det fungerar inte för oss att bara ha en bil när Stefan jobbar fast kostnaden för detta känns helt onödig *blä*.
Jag avslutar detta LÅNGA inlägg med SJUNG OCH VA GLAD.
Ullis
Funderingar och lite allmänt
Vi alla har våra bördor att bära, det är så lätt att tro att en del har det så enkelt i livet för det är bara den sidan vi ser och inte helheten bakom.
Det som skrämmer mig är hur snabba folk kan vara att dömma andra och tycka att de borde och ska vissa saker fast de inte har någon aning. Själv tror jag att med peppning och positiva tillrop att vi kan hjälpas åt att lyfta varandra och att det ger goda ringar på vattnet.
Jag har som outtalat mål att varje dag säga nått ärligt snällt till någon i min närhet utöver min älskade man, dotter och hundar som får höra det och inte bara en gång per dag *ler*.
Ovan är lite tankar från mig, se med ödmjukhet på din omgivning och lär dig sätta gränser för energitjuvar.
Så till älskade Grimm, han har verkligen tappat muskler fy så fort det går. Han balanserar på det onda benet och kan stå på det när han kissar dock väldigt vingligt. Har även sprätt med benen när han var klar och undrade varför Stefan hojtade, sprätt har han ju alltid gjort tidigare och tittade på Stefan med en frågande blick. Grimm har god aptit och är jätte fin i magen, vi har dragit ner på maten så han inte ska lägga på sig onödigt hull nu när det bara är korta rastpromenader.
Stefan har verkligen månat om Grimm med promenader och massage, han har blivit riktigt ompysslad, pappas lilla gris *love*. Grimm har vid några tillfällen inte lyft på huvudet när Stefan kommit in och det har varit dags för ännu en runda, vilar Grimm så vilar han *ler*.
Imorse hade jag allting själv hemma eftersom Stefan åker till jobbet innan vi andra går upp men det gick bra, gäller att planera och vara flexibel. När Jennifer var skjutsad till dagis tog jag hand om Grimm med mat, medicin och promenad med en avslutande massage, jag var visst inte lika populär att ge massage som husse, den utfördes under viss protest.
Gunde och jag gick upp till fotbollsplanen och tränade, kon och rutskick med vänster och högerruta, på första skicket fick han tillt från kon till ruta men sen flöt det på och jag gjorde även 2 st kompletta, "kon, stanna, ruta, stanna, ligg, jag går enligt reglerna en triangel och kallar in på sista benet " och YES DEN SITTER!! *glad*. Körde vittringsapporteringen och Gunde har fått upp ett för snabbt tempo och blir för ivrig så han slarvar och tar upp fel apport och byter till rätt, han tar dock alltid rätt, nu får jag lägga om fokus. Metallapportering gick jätte bra, full fart ut och in, ett slarvigt avslut på första men fick till det bra på de sista. I inkallande m läggande och ställande delade jag upp momentet på ett avstånd av ca 40 m, när det fungerade gjorde jag 2 kompletta för att avsluta med bara ett läggande. Sen fick jag bråttom hem som vanligt eftersom arbetsplikten kallar, gick ut med Grimm en kortis sen bar det iväg med full fart till jobbet.
Stress och oro är verkligen inte nyttigt, det fick jag igen svart på vitt i veckan när jag var på ansiktsbehandling och sen senare även var på friskvård igen för ryggen, har blivit flera gånger på kort tid. Min hy har blivit sämre och jag fick goda tips och råd hur jag skulle vara mer rädd om mig och tog till mig detta. Ryggen har i väldigt många år krånglat och värre blev det efter bilolyckan som Stefan och jag var med om 1996. Smärtan brukar vara på en tolerant nivå men de sista veckorna har det varit på gränsen till outhärdligt, som ni vet gör det en trött och det tar på orken. Det är så lätt att komma in i onda cirklar, nu tänkar jag försöka bryta dem och vara rädd om mig och jobba på min självkänsla som är en färskvara.
Citat: "Endast dina verkliga vänner talar om för dig om du är smutsig i ansiktet"
Var rädd om dig,
Ullis
