Livet är en kamp ;-)
LIvet går både upp och ner och just nu är det ner :-(. Jennifer har varit sjuk och haft 40 graders feber i flera dagar som resulterade i sjukhus besök och utredning. De hittade inget större fel som de kunde sätta fingret på efter noggranna undersökningar utan det har helt enkelt blivit för mycket både bakterier och virus efter hennes dagis inskolning. Hon fick pencilin som hon har svarat bra på och aptiten är påväg tillbaka HURRA! Sömn är nått både Stefan och jag törstar efter nu, man har som förälder en stor oro när man märker hur sjukt ens barn är och när det varken vill äta eller dricka fast de behöver, huga ligen, kunde lätt ta över hennes smärtor! Jennifer startade inskolningen den 3 september och efter bara 2 veckor började förkylning och feber som har gått fram och tillbaka sedan dess. Innan dagis har Jennifer under 1 år bara varit snuvig vid 2 tillfällen och haft 1 febertopp. Vi har förmånen att kunna ha Jennifer korta dagar på dagis och att hon alltid är ledig på onsdagar men vad hjälper det mot bakterier och virus?!
Gunde & Grimm rantar runt en del hemma när vi inte har tid med dem och det är förklarligt men irriterande :-)
Efter dessa svackor vet jag att ljustet kommer och då uppskattar man när vardagen är tillbaka med fungerade rutiner och famijen mår bra LÄNGTAR.
En mkt god väns pappa sa att "livet är en kamp" och det tänker jag ofta på när det känns tungt att så är det helt enkelt, det gäller bara att tänka positivt och sikta framåt. Offerkoftan tar jag bara på ett korttag och tycker lite synd om mig själv sen åker den av och skrattet börjar bubbla igen :-).
Hoppas ni andra har det bra och njuter av höstens som årstid med dess härliga färger.
Tjingeling,
Ullis
