Fam Ryskåsen

Nu känns det som om det måste vända och att vi haft vår beskärda del för ett tag.

Min operation gick överlag bra, bedövningen tog inte över hela området så det kändes att hon skar, jag klagade varvat med att bita ihop. Sjuksköterskan missade att det rann blod över min rygg så läkaren fick påminna henne flera gånger och hur kul är det att höra när man ligger under en skalpell. Min läkare var övertygad om att de nu fått bort allt av hudförändringarna men för säkerhetsskull skickades det in för analys. 5 stygn blev det denna gång som jag får dras med och de ska tas bort innan jul och det känns bra för vi tänkte basta under jul och nyår med Jennifer för första gången och ser fram mot denna avkoppling. Vår fina bastu har fått agera förråd men det håller vi på att rensa upp.

Igår gick vi upp tidigare än vi brukar för att åka till Strömsholm med Grimm för koll av såret som blivit infekterat, stygntagning samt röntgen. När vi lämnat Jennifer på dagis och i god tid styrde kosan mot Strömsholm så börjar broms- och handbroms varningslamporna att lysa vilket indikerar att inte bromsarna fungerar som de ska enligt manualen *NEJ*. Vi fortsatte köra en bit och så slockande lamporna VAJJERT fast den lyckan blev kortvarig för de börja lysa straxt efter igen *SUCK*. Efter samtal med bilverkstaden så beslöt vi att vända, vågar inte köra i 17 mil enkel resa med ett par bromsar som kan sluta att fungera. Stefan och jag tittade på varann och trodde inte våra ögon, bilar går sönder inge konstigt med det MEN VARFÖR JUST NU när vi är på väg till en viktig uppföljning av Grimm. Kunde väl ha hänt på vägen till jobbet eller nått istället men icke sa nicke "livet är fullt av prövningar". Ringde till Strömsholm och talade om att bilen pajjat och att vi åker hem och byter bil, de blev inte så överlyckliga utan skulle försöka hjälpa oss så gott det gick ändå när vi väl kom. Som tur är fast det är dyrt har vi 2 bilar, den andra är en såkallade tvålkopp, en liten Renault Clio. Väl hemma hade Stefan och jag ett teamwork, tog ur bilbarnstolen fällde ner baksätet i Clion och la in hundmadrasserna så Grimm skulle åka mjukt. Kvällen innan hade vi tagit oss ork att byta torkarbladen som var helt slut och fyllde på spolarvätska, vilken tur eftersom vädergudarna nu gav oss nederbörd av snöblandat regn. Kan säga att det såg lite komiskt ut när Stefan och Grimm åkte i väg i mini bilen och samtidigt kände jag mig orolig.
 
Stefan och Grimm fick vänta flera timmar på Strömsholm innan de fick komma in till en veterinär och då hade de tur för en av ortopederna hade fått återbud så den tiden fick de istället. Grimm sövdes och såret rengjordes, stygnen togs bort och leden röntgades. Leden såg fin ut och för det infekterade såret så fick Grimm stark antibiotika som kostade skjortan. Det infekterade såret gör att starten av rehabiliteringen försenas och det känns inte alls bra men det finns inget att göra annat än gilla läget. Stefan var mäkta stolt över Grimm som sköte sig exemplariskt båda bland andra hundar i väntrummet där de spenderade lång tid och hos veterinären. Antibiotikan kunde inte Stefan hämta ut på vägen hem, ville inte riskera att lämna Grimm själv i bilen så han fick möjlighet att slicka i såret. Han åkte hem och lämnade Grimm och körde tillbaka till apotektet, Grimm var pigg och glad när han kom hem och la sig till rätta i sin älskade biabädd. 

Medans Stefan och Grimm var på Strömsholm var jag som en osalig ande hemma eftersom mobiltelefonerna inte fungerar inne på Strömsholm så fick jag inte veta hur allt gick. Stefan skickade ett sms och talade kort om att Grimm röntgades och att såret gjort rent men om allt var bra eller inte framkom inte *cry*. Det positiva med mig när jag är orolig är att jag får massor gjort, for runt som ett torrt skinn. 2 tvättmaskiner med tvätt vecks, dammsög, plockade ordning, gjorde rent bakom spisen, la upp stolsdynor på vinden, jobbade, åt lunch, diskade, valberedningsjobb för Östra Lo, hämtade jennifer på dagis, lagade middag SEN kom äntligen Stefan och Grimm hem!!

Som ett brev på posten kom sen min magkatarr, fick ligga dubbelvikt i soffan resten av kvällen för tabletten jag tog hjälpte inte. Katarren gick som tur är över när det var dags att gå och lägga sig så jag sov hyffsat.

Imorse fick vi väcka Jennifer tidigt igen för Chryslern skulle till verkstaden, hon var jätte trött stackars älskade liten och åt inte mkt till frukost *love*. Stefan åkte i förväg till verkstaden för de ville ha bilen en viss tid, jag lämnade Jennifer på dagis innan jag hämtade upp honom som hade gått mig en bit tillmötes. Dumt nog tänkte vi inte på att Gunde kunde följt med och fått en rejäl promenad utan han var hemma istället och gjorde Grimm sällskap.

Fick precis ett samtal från verkstaden och de har inte hittat vad som är fel utan behöver behålla bilen. För att få flyt hemma har vi nu bokad en hyrbil, det fungerar inte för oss att bara ha en bil när Stefan jobbar fast kostnaden för detta känns helt onödig *blä*.

Jag avslutar detta LÅNGA inlägg med SJUNG OCH VA GLAD.

Ullis