Hundträning i ottan

Så ringde väckarklockan imorse kl 06.00 och visst kände jag mig lite trött men såg framemot träningen i ridhuset.

Hade förberett det mesta kvällen innan så det gick fort för oss att vara i skogen för rastning. Det är så himla skönt att gå med grabbarna i skogen lösa för de är vilt rena. Ja man kan ju inte säga till 100 % men nästan *ler*. De hade på sig blinkhalsband och reflexselar och jag hade pannlampa. Den ända skräcken jag har är att möta på en arg älg så jag går och sjunger blandat med nynnande och det kan nog skrämma det mesta *asg*.

Sandra och Mikaela köpte med sig frukost på vägen MUMS med en smörgås gjord på nybakat bröd, smakade mycket gott.

Vi började med sittande i grupp och där efter platsliggning, tränade detta med Gunde. Det blev en till platsliggning senare och då var det Grimms tur.

Först ut på lydnaden var Gunde, första gången jag satte ihop helheten i elitlydnaden tävlingslikt. Tyckte det gick bra men han vill gärna snosa och äta av underlaget och det måste jag jobba bort, själva momenten i sig sitter. Visst var det lite slarv på vissa håll och andra moment gjorde han kanon, bara kämpa på. Tack Sandra för dirigeringen *kram*

Efter Gunde var det Sandra och Stjärnas tur, Stjärna var pigg som bara den och rutan satt som ett smäck, jätte bra! Dumrutan är nått de slipar på och vi pratade efteråt lite nya tankar om presicion i momentet, tror jag hade nått matnyttigt att dela med mig av *blink*.

På tur var nu Mikaela och Tindra, Tindra tyckte ridhus var nått nytt spännande. Så häftigt att se hennes fart på inkallandet, det är verkligen full sula. Tindra har ett liknande beteende som Gunde gällande underlaget så där delade vi tips. Med slipning kan de gå riktigt långt, himla duktiga.

Sist ut var Grimm VILKEN PRINS, gick riktigt riktigt bra, han var aningen för taggad och hamnde lite fel i position vid fri följet men vilka framsteg i övriga moment. T o m fjärren som varit en liten nöt gjorde han bra, fick dock klämma i med ett DK men det är ända himla bra!! Han kan verkligen förvåna en, ena stunden en envis åsna och andra gången går allt som smort, det är väl det som gör att man utvecklas som hundförare *ler*. Tack Mikaela för hjälpen *kram*.

Kan säga att jag kände mig nöjd när jag började jobba, tränat hund i trevligt sällskap, en bra start på dagen.

Ordspråk "Ingen människa är värd mer än du, men ingen människa är värd mindre än du heller". Har man detta i balans hos sig = god självkänsla!

Tjingeling,
Ullis

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0