Sen träning

Hej och hå var det går, här planeras dagarna för att få ut det man vill av den.

Igår tisdag kom Stefan som vanligt hem efter 19 från jobbet och tog över nattningen med Jennifer, vad gjorde då jag? JO åkte först upp i mörkret i skogen och rastade grabbarna för färd till vårt centrum och träning med annorlunda störning för oss. Vi tränade som vanligt med min vapendragare Mikaela och hennes Tindra så himla smidigt när vi bor nära och trivs i varandras sällskap.

Grimm var först ut och trodde de flesta som rörde sig där runt butikerna var där för hans skull *ler*. Har jag Grimm under kommando går det galant men när jag släpper för att sen fokusera krävs det tålamod och konsekvens av mig, vilket jag lyckades bra med igår.

Tindra har gjort stora framsteg i sin kocentration, bra jobbat Mikaela.

Gunde gick jätte bra, dock lite väl taggad, svårt att hitta en rätt balans i motivation och koncentration, bara öva på.

Kom hem vid 23-tiden och då sov även Stefan på söta örat så jag smög så gott jag kunde och väckte som tur var inte honom med våra nattbestyr.

Imorgon bitti (tors) är det hundträning igen i ridhuset i ottan.

Tjingeling,

Ullis


Kommentarer
Postat av: madeleine

hej varför tog ni helt avstånd från oss?

2010-02-03 @ 17:56:31
Postat av: Ullis

Hej Madeleine, kul att du hittat hit.



Jag kan mig ana att det är Hallberg?! Men kära vän har du tänkte på det i så många år kram, det har gått 6,5 år.



Jo ska försöka berätta lite hur vi har känt. När Krut bet din bror Martin så blev det ett fruktansvärt hemskt trauma även för oss som har gjort jätte ont. Detta onda gjorde sig alltid påmind när vi träffades och det blev som ett sår som aldrig läkte.



Vi tycker fortfarande jätte mkt om Er, så det har inget med saken att göra!



Det blir svårt att umgås eftersom hundar är en STOR del av våra liv som du bland annat ser här på sidan. De vi har nu, Gunde och Grimm skäller och är livliga när folk kommer hit, vilket ni säkert skulle tycka va jätte jobbigt och få flashbacks, blir det då kul att umgås, nä det tror inte vi. Inte heller vi, Stefan och jag kan slappna av och det blir automatiskt att vi behöver gå in och försvara och förklara.



Ibland rinner vissa relationer ut i sanden utan "hard feelings" för det blir lättare så.



Stor varm KRAM!

2010-02-03 @ 20:15:21

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0